Kategori: Uncategorized

Under sommarens Akademi för Rörelsejurister behandlas frågor om juridisk aktivism och förändringsarbete, både ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. En av föreläsarna på akademin är rörelsejuristen Kerstin Burman som arbetar på Unionen, men som tidigare drivit många HBTQ-ärenden pro bono, och även arbetat på antidiskrimineringsbyrån i Kista. Ett av dessa mål drev Kerstin tillsammans med andra jurister och civilsamhället är tvångssteriliseringsmålet som ledde till upphävandet av kravet på sterilisering för transpersoner. Här följer tre snabba frågor med Kerstin om hennes syn på juristrollen och relationen mellan juridik och politik. 

Hur skulle du beskriva ditt arbete som rörelsejurist?

Jag har försökt arbeta nära organisationer som är lyhörda gentemot de behov och utmaningar som finns hos medlemmarna och den grupp de representerar. I de frågor vi sett att juridiken är en framkomlig väg istället för tex politisk påverkan och opinionsbildning har jag ställt upp som ombud i strategiskt utvalda processer, men utifrån organisationens/gruppens problemformuleringar och i nära samarbete med organisationens strategiska och opinionsbildande avdelningar.

Som jurist på en facklig organisation, hur ser du på juridikens möjligheter och begräsningar?

Med juridiken kan en nå viss framgång i enskilda sakfrågor. Men för större systemförändring behövs politik eller andra typer av beslutsfattande. Inom fackföreningsrörelsen kan det ske dels genom politisk påverkan, dels genom breda kollektivavtalslösningar (som ju i sin tur blir juridik).

Vad ska du ta upp under din föreläsning under sommaren Akademi för Rörelsejurister?

Jag lyfter gärna förhållandet mellan politiken och juridiken: vilka möjligheter och vilka faror finns med att driva stora rättighetsfrågor som juridiska processer – på vilket sätt är förändring bättre genom politiska beslut?

Centrum för Sociala Rättigheter bidrar med juridiska verktyg för gräsrotsrörelser som arbetar med social förändring och mobilisering i Malmö med omnejd. Organisationen vill undersöka hur juridik kan användas kreativt och bli ett progressivt verktyg i händerna på dem som kämpar för sociala rättigheter. En av de engagerade i Centrum för sociala rättigheter är Ylva Karlsson som också var deltagare på förra årets Akademi för Rörelsejurister. Här följer en kort intervju om hur hon och organisationen ser på sitt juridiska arbete. 

 Hur skulle du beskriva ert arbete med rörelsejuridiken?

Centrum för Sociala Rättigheter startades av personer som varit aktivister länge men då studerade juridik. För oss har det varit en förutsättning från början att fråga hur juridiken kan vara ett verktyg för rörelserna vi tagit del av, arbetsplatsorganisering, kritik av polis och rättsväsende, asylaktivism och antirasism. För oss har det också varit viktigt att ständigt ställa sig frågan: vilka problem kan uppstå på grund av att vi försöker lösa problem juridiskt? I grunden är vi övertygade om att rättsystemet är skapat för att upprätthålla rådande samhällsstruktur, rikedom åt få och exploatering av många, och det är viktigt att minnas att även om vi kan vinna kortsiktiga segrar inom juridiken, finns den långsiktiga kampen alltid utanför den.

Vad är det för människor ni möter och vilka behov finns det hos dessa grupper?

Vi har arbetat med arbetslösa, asylsökande och aktivister som bistår dessa grupper. Ett av våra första stora fall har handlat om romska eu-migranter som organiserade sig kring sina bostäder i Sorgenfrilägret i Malmö. Där fanns behov av att tolka och förstå rättssystemet, men också att lägga upp strategier för att ställa krav i, och förhala den vräkningsprocess som till slut verkställdes av Malmö stad hösten 2015. Efter vräkningen har vårt arbete handlat med om att samla ihop övergrepp mot de romska aktivisterna som gjorts av polis just på grund av att de är romer som protesterar, till exempel vid deras sittstrejker vid stadshuset. Detta är ett ytterligare led i en rörelsejuridiskt arbete, att upprätta en viss grupp som juridiskt subjekt, eller avslöja att ett förment jämlikt rättsystem genomsyras av rasism och behandlar folk olika beroende på social status.

 Vilka erfarenheter har ni av att använda juridiken i er organisering?

Vi brukar starta processgrupper för våra olika projekt. De grupperna arbetar med den juridiska hårdtexten så att säga, och andra delar av föreningen kopplar samman den med mediestrategi, administration och grupperna vi arbetar med. Vi agerar folkbildande, rådgivande, utredande och proccessförande, men alltid för en grupp – inte en individs räkning, det är vår genomgående tanke. Ibland kanske vi använder en enskild person för att driva process, en överklagan eller liknande, men detta bara för att det är enklare än grupptalan eller snarare det enda möjliga många gånger. Då är det viktigt att besluten, strategierna och tanken bakom är förankrad i en större grupp, och belyser hela gruppens rättighet. Alltså sociala rättigheter, inte individuella, om man så vill.

För dig som vill ta del av och stötta Centrum för Sociala rättigheters arbete, läs mer på deras hemsida: http://socialarattigheter.se/om-foreningen/

Under sommarens Akademi behandlas flera rättsområden utifrån ett rörelsejuridiskt perspektiv. En byrå vars jurister fyller ett sådant viktigt behov är Folkets juristbyrå som har fokus på hbtq-personer, och är inbjudna att föreläsa på årets Akademi. Silas Aliki, en av byråns grundare tog sin jur. kand. examen vid Stockholms Universitet år 2016. Under sin studietid arbetade Silas med juridisk rådgivning i flera olika sammanhang, och är även sedan en tid aktiv i det rörelsejuridiska arbetet i Stockholm, som syftar till att utveckla metoder för hur jurister kan stötta sociala rörelser i deras politiska förändringsarbete. 

Hur skulle du beskriva ert arbete med rörelsejuridiken?

Folkets Juristbyrå hade inte funnits utan rörelsejuridiken, vår verksamhet bygger på tankarna som förts fram där. Just nu arbetar vi, även om vi såklart företräder alla som begär oss, framförallt med den juridik som berör hbtq-personer. Det innebär bl.a. att företräda asylsökande, arbeta som målsägandebiträden och som ombud för tvångsomhändertagna. Vi gör det i nära samarbete med hbtq-rörelsen, och ger ofta gratis rådgivning till vårt community i frågor som berör oss. Vi föreläser även för advokatbyråer, myndigheter och aktivister om hbtq-personers särskilda rättsliga situation, samt är med i Transgender Europes juridiska nätverk för hbtq-jurister i Europa. I framtiden hoppas vi kunna bredda vår verksamhet och rekrytera jurister med rötterna i andra sociala rörelser. Det behövs.

Vad är det för människor ni möter och vilket behov finns det hos dessa grupper?

Tillgång till rättsväsendet är ofta en klassfråga, och för oss är det tydligt att de senaste decenniernas åtstramningspolitik försätter människor i väldigt komplicerade rättsliga situationer. Bristen på hbtq-kompetens hos myndigheter, polisen och domstolarna leder ibland till felaktiga beslut och domslut som får stora konsekvenser, framförallt för transpersoner. Vi ser ett behov av jurister som inte bara kan den formella juridiken, utan också kan se hur ras, kön, sexualitet och funktionalitet påverkar handläggningen av ärenden på alla nivåer, och som kan processa därefter samt bemöta klienterna på ett bra sätt. Behovet kommer bara att öka, eftersom allt mer politiska beslut flyttas över till domstolarna. Dessutom behöver jurister dela med sig av sin kunskap till både sociala rörelser och enskilda, för att människor ska ha en chans att ta tillvara sina lagstadgade rättigheter. Det försöker vi göra så mycket som möjligt.

Vilka för- och nackdelar upplever ni med att använda juridiken i er organisering? 

Eftersom samhället blir allt mer reglerat är det förstås viktigt att sociala rörelser har tillgång till juridisk kompetens. Där stöttar vi så mycket vi kan. Men rättsprocesser är inte alltid den bästa vägen för att åstadkomma samhällsförändring. Ibland leder de till att strukturella problem hanteras som om det rörde sig om enstaka omoraliska individer. Vad gäller hatbrott till exempel, så upphör ju inte problemet med t.ex. rasistiska och homo- och transfoba hatbrott för att enskilda förövare straffas, även om det är viktigt att anmäla för statistiken. Där behövs ett politiskt påverkansarbete som synliggör politikers och medias roll i att upprätthålla rasistiska och sexistiska strukturer. Men ibland, som till exempel i fråga om avskaffandet av tvångssteriliseringarna av transpersoner, drog ju den politiska processen ut på tiden i så pass många år att transrörelsen helt enkelt var tvungna att stämma staten. Vilken strategi som ska användas är ett beslut som måste fattas i varje enskilt fall.

Vi ser fram emot att bredda och fördjupa dessa samtal med Folkets juristbyrå och deltagarna under årets akademi som du kan ansöka till här: http://rorelsejuridik.se/ansokan-2018/

Vill du veta mer om Folkets juristbyrå besök deras hemsida: https://www.folketsjuristbyra.se/

Nu är ansökningen öppen för alla som är intresserade av att delta på Akademin för Rörelsejurister 2018.

Skicka gärna in din ansökan så snart du kan. Vi genomför intervjuer för rekrytering löpande. Sista ansökningsdagen är den 25 maj.

Läs mer om hur du anmäler dig här ››

 

De senaste åren har Rami Al-Khamisi, rapportförfattaren till Rörelsejurister, besökt USA, Brasilien och Sydafrika för att träffa människorättsorganisationer, jurister och aktivister. Att vara rörelsejurist är till skillnad från i Sverige mer etablerat runt om i världen, där jurister tar ett större socialt ansvar för att bekämpa orättvisor. I USA kallas de för ”Movement Lawyers”, i Brasilien benämns sådana jurister som ”Advogados militantes”, medan juristerna i Sydafrika kallar sig själva för ”Activist Lawyers”. Oavsett samhälle arbetar dessa jurister som en del av civilsamhället och använder juridiken för att uppnå social rättvisa.

Nedanför följer kortare intervjuer med några av dessa rörelsejurister. 

En jurist som länge arbetat tillsammans med sociala rörelser i USA är Carl Williams som är advokat på American Civil Liberties Union (ACLU), en av landets större medborgarrättsorganisationer. Han har genom åren samlat på sig mycket kunskap och erfarenheter när det gäller rörelsejuridik och den roll jurister kan ha i detta.

Hur kan man vara en progressiv jurist?

– Den amerikanska grundlagen byggdes inte på alla människors lika värde. Det är utgångspunkten historiskt, och även om reformer har skett påverkar det oss än i dag. Det var så sent som på 60-talet svarta människor fick rösta, fram till det fanns lagligt slaveri och segregation. Att tro att rättssystemet och lagen skulle förändras av sig självt är naivt. Denna grundläggande syn på rätten måste man ha med i arbetet som jurist i arbetet för social rättvisa. Vi kan och ska använda våra kunskaper för att utmana och förändra, men när rättssystemet har sina begränsningar måste vi agera utanför det för att nå framgångar och det gör vi i den större organiseringen som pågår bland människor.

Vad är juristens roll i arbetet för social rättvisa?

– Att vara jurist eller advokat är ett privilegium, vi har fått möjlighet att gå en utbildning med viktig kunskap och vi tjänar mycket mer pengar än den vanliga medborgaren. Vi har ett absolut ansvar för det som händer i samhället, och en skyldighet att stå upp för människor. Därför måste jag göra något i solidaritet med förtryckta människor, både i USA och runt om i världen. Jag använder aldrig begreppet hjälp, det är inte min utgångspunkt i mitt arbete. För mig handlar det inte om att hjälpa, utan om en skyldighet att göra det.

Under den senaste utbytesresan till Sydafrika träffade vi Sasha Stevenson, advokat på organisationen Section 27 som bygger på Sydafrikas konstitution och allas rätt till sjukvård. Vi träffas i centrala Johannesburg där Sasha arbetar. 

Hur har det varit att processa mot staten samtidigt som ni försöker påverka den politiskt?

 – Det har inte alltid varit så enkelt. Efter apartheid då vi fick demokrati i Sydafrika sågs processföring mot staten som något opatriotiskt, då många hävdade att demokrati var något alla kämpat för och något att vara stolt över. Men efter några år var det allt fler som vittnade om de politiska och ekonomiska kriserna i landet, och att demokrati inte per definition gjorde att fattigdomen upphörde.

Det fanns alltså ett behov av organisationer som er som använde juridiken för att uppfylla det konstitutionen anger och lovar?

– Ja, precis. Det var också då vi som organisation utökade vårt arbete till att handla om sociala rättigheter, särskilt rätten till vård och utbildning. Men kom ihåg att processföring inte är vårt första alternativ, utan vi är med och diskuterar och utbildar statliga myndigheter.

Det finns många som anser att dessa frågor inte bör juridifieras utan ska skötas av politiker att bestämma kring. Hur ser du på det? 

– Konstitutionen i Sydafrika ger oss stora rättsliga möjligheter som jurister att påverka samhällsutvecklingen. Det utrymmet har skapats eftersom det finns en inneboende maktdelning i vårt system som går ut på att politiker inte alltid tagit sitt ansvar. I Europa är många politiker i koalition och förhandlar fram reformer. I Sydafrika har vi under en lång tid haft ett parti i ANC som styrt landet, detta kan leda till maktmissbruk och uteblivna sociala och ekonomiska reformer. Där försöker vi göra skillnad. Vi ser mänskliga rättigheter som ett politiskt vapen. Juridiken ger oss ett stort utrymme här.

 

Akademin för Rörelsejurister är ett ledarskapsprogram för unga jurister och juridikstuderande med inriktning på social mobilisering, antidiskriminering och medborgerliga rättigheter. Under fem dagar kommer deltagarna att ta del av föreläsningar, samarbeta i workshops och i grupper välja ett rättsområde de under dagarna ska titta närmre på.

Bland 2017 års akademis föreläsare:

Rami al-Khamisi
Människorättsjurist som tidigare varit med och startat Megafonen samt skrivit rapporten ”Rörelsejurister” utgiven av Arena Idé. Rami Al-Khamisis föreläsning handlar om rörelsejuridik, makt, juristrollen och förändringsarbete.

 

 

 

 

Justin Hansford
Justin Hansford är verksam vid Georgetown university i Washington, DC och en av USA:s mest profilerade rörelsejurister.  Med utgångspunkt i sina erfarenheter från Black Lives Matter kommer han att prata om vilken roll jurister kan spela i sociala rörelser och hur jurister kan vara med och driva rörelsernas kamp framåt.

 

 

Kerstin Burman
Kerstin Burman arbetar till vardags på LO/TCO rättsskydd. Processade mot staten för att upphäva tvångssteriliseringar av transpersoner i Sverige. Under sin föreläsning kommer Burman att prata om förändring genom domstolsprocess och gå igenom målet om tvångssteriliseringar av transpersoner.

 

 

 

 

 

Stellan Gärde
Stellan Gärde är advokat, författare och ordförande i organisationen apply- humanrights.com. Gärdes föreläsning kommer att handla om att förekomma och kompensera för diskriminering och kränkningar.

 

 

 

Claudia Jiménez Guala
Claudia Jiménez Guala är specialistombudsman, jurist, på Handelsanställdas förbund. Hennes föreläsningen kommer att beröra arbetslivets juridik i praktiken.

 

 

 

 

 

 

Emma Persson
Emma Persson är advokat med specialisering på asyl- och migrationsrätt. Hon kommer i sin föreläsning att gå igenom grundläggande asylrätt.

 

 

 

 

 

 

Kerstin Ahlberg
Kerstin Ahlberg forskar om arbetsrätt i europeiskt och globalt perspektiv vid Institutet för social civilrätt, Stockholms universitet. Kerstin Ahlberg kommer under sin föreläsning att prata om arbetsrättens utveckling, drivkrafterna bakom och dess konsekvenser.

 

 

 

Thomas Ohlsson
Thomas Olsson är advokat som företrätt bl.a. Sture Bergwall, de svensk–somaliska medborgarna med Al Barakaat-målet samt Martin Schibbye och Johan Persson. Han kommer i sin föreläsning att prata om advokatrollen och process mot staten.

 

 

 

Lawen Redar
Lawen Redar är riksdagsledamot för (S) och ledamot i riksdagens justitieutskott. Hon kommer att föreläsa om gränsdragningen mellan politik och juridik.

 

Många av oss som valt juridiken som verktyg har gjort det som ett sätt att påverka samhället i en mer rättvis och solidarisk riktning. Vi har sett juridiken som en möjlighet att formulera samhällskritik, påvisa och bekämpa orättvisor och en möjlighet för individer och grupper att själva organisera sig och ställa krav på rättigheter.

Rami Al-Khamisi är en av grundarna till föreningen Megafonen. Han är uppvuxen i Husby och har länge verkat som organisatör och samhällsförändrare. Under sina juridikstudier kom han till slutsatsen att juridik var ett sätt att påverka samhället i en positiv riktning. Han reste under hösten 2015 till USA för att inspireras av det som i USA kallas ”Movement lawering”. Progressiva jurister och juridiska aktivister som ställt sina kunskaper till förfogande för att stötta utsatta gruppers organisering och rättsligt företräda människor i utsatta situationer och miljöer.

Rörelsejuridiken använder juridiken som ett verktyg för uppnå social rättvisa. Juridiken är ett effektivt sätt att kritisera illegitim maktutövning och att verka för att stärker utsatta gruppers möjlighet till rättvisa.

Rami kom hem och skrev en rapport som sedan dess blivit Arenagruppens mest nedladdade. Som det står på Arenas hensida: