Organisationen som använder juridiken för gruppers sociala rättigheter

Centrum för Sociala Rättigheter bidrar med juridiska verktyg för gräsrotsrörelser som arbetar med social förändring och mobilisering i Malmö med omnejd. Organisationen vill undersöka hur juridik kan användas kreativt och bli ett progressivt verktyg i händerna på dem som kämpar för sociala rättigheter. En av de engagerade i Centrum för sociala rättigheter är Ylva Karlsson som också var deltagare på förra årets Akademi för Rörelsejurister. Här följer en kort intervju om hur hon och organisationen ser på sitt juridiska arbete. 

 Hur skulle du beskriva ert arbete med rörelsejuridiken?

Centrum för Sociala Rättigheter startades av personer som varit aktivister länge men då studerade juridik. För oss har det varit en förutsättning från början att fråga hur juridiken kan vara ett verktyg för rörelserna vi tagit del av, arbetsplatsorganisering, kritik av polis och rättsväsende, asylaktivism och antirasism. För oss har det också varit viktigt att ständigt ställa sig frågan: vilka problem kan uppstå på grund av att vi försöker lösa problem juridiskt? I grunden är vi övertygade om att rättsystemet är skapat för att upprätthålla rådande samhällsstruktur, rikedom åt få och exploatering av många, och det är viktigt att minnas att även om vi kan vinna kortsiktiga segrar inom juridiken, finns den långsiktiga kampen alltid utanför den.

Vad är det för människor ni möter och vilka behov finns det hos dessa grupper?

Vi har arbetat med arbetslösa, asylsökande och aktivister som bistår dessa grupper. Ett av våra första stora fall har handlat om romska eu-migranter som organiserade sig kring sina bostäder i Sorgenfrilägret i Malmö. Där fanns behov av att tolka och förstå rättssystemet, men också att lägga upp strategier för att ställa krav i, och förhala den vräkningsprocess som till slut verkställdes av Malmö stad hösten 2015. Efter vräkningen har vårt arbete handlat med om att samla ihop övergrepp mot de romska aktivisterna som gjorts av polis just på grund av att de är romer som protesterar, till exempel vid deras sittstrejker vid stadshuset. Detta är ett ytterligare led i en rörelsejuridiskt arbete, att upprätta en viss grupp som juridiskt subjekt, eller avslöja att ett förment jämlikt rättsystem genomsyras av rasism och behandlar folk olika beroende på social status.

 Vilka erfarenheter har ni av att använda juridiken i er organisering?

Vi brukar starta processgrupper för våra olika projekt. De grupperna arbetar med den juridiska hårdtexten så att säga, och andra delar av föreningen kopplar samman den med mediestrategi, administration och grupperna vi arbetar med. Vi agerar folkbildande, rådgivande, utredande och proccessförande, men alltid för en grupp – inte en individs räkning, det är vår genomgående tanke. Ibland kanske vi använder en enskild person för att driva process, en överklagan eller liknande, men detta bara för att det är enklare än grupptalan eller snarare det enda möjliga många gånger. Då är det viktigt att besluten, strategierna och tanken bakom är förankrad i en större grupp, och belyser hela gruppens rättighet. Alltså sociala rättigheter, inte individuella, om man så vill.

För dig som vill ta del av och stötta Centrum för Sociala rättigheters arbete, läs mer på deras hemsida: http://socialarattigheter.se/om-foreningen/