Internationella rörelsejurister

De senaste åren har Rami Al-Khamisi, rapportförfattaren till Rörelsejurister, besökt USA, Brasilien och Sydafrika för att träffa människorättsorganisationer, jurister och aktivister. Att vara rörelsejurist är till skillnad från i Sverige mer etablerat runt om i världen, där jurister tar ett större socialt ansvar för att bekämpa orättvisor. I USA kallas de för ”Movement Lawyers”, i Brasilien benämns sådana jurister som ”Advogados militantes”, medan juristerna i Sydafrika kallar sig själva för ”Activist Lawyers”. Oavsett samhälle arbetar dessa jurister som en del av civilsamhället och använder juridiken för att uppnå social rättvisa.

Nedanför följer kortare intervjuer med några av dessa rörelsejurister. 

En jurist som länge arbetat tillsammans med sociala rörelser i USA är Carl Williams som är advokat på American Civil Liberties Union (ACLU), en av landets större medborgarrättsorganisationer. Han har genom åren samlat på sig mycket kunskap och erfarenheter när det gäller rörelsejuridik och den roll jurister kan ha i detta.

Hur kan man vara en progressiv jurist?

– Den amerikanska grundlagen byggdes inte på alla människors lika värde. Det är utgångspunkten historiskt, och även om reformer har skett påverkar det oss än i dag. Det var så sent som på 60-talet svarta människor fick rösta, fram till det fanns lagligt slaveri och segregation. Att tro att rättssystemet och lagen skulle förändras av sig självt är naivt. Denna grundläggande syn på rätten måste man ha med i arbetet som jurist i arbetet för social rättvisa. Vi kan och ska använda våra kunskaper för att utmana och förändra, men när rättssystemet har sina begränsningar måste vi agera utanför det för att nå framgångar och det gör vi i den större organiseringen som pågår bland människor.

Vad är juristens roll i arbetet för social rättvisa?

Att vara jurist eller advokat är ett privilegium, vi har fått möjlighet att gå en utbildning med viktig kunskap och vi tjänar mycket mer pengar än den vanliga medborgaren. Vi har ett absolut ansvar för det som händer i samhället, och en skyldighet att stå upp för människor. Därför måste jag göra något i solidaritet med förtryckta människor, både i USA och runt om i världen. Jag använder aldrig begreppet hjälp, det är inte min utgångspunkt i mitt arbete. För mig handlar det inte om att hjälpa, utan om en skyldighet att göra det.

Under den senaste utbytesresan till Sydafrika träffade vi Sasha Stevenson, advokat på organisationen Section 27 som bygger på Sydafrikas konstitution och allas rätt till sjukvård. Vi träffas i centrala Johannesburg där Sasha arbetar. 

Hur har det varit att processa mot staten samtidigt som ni försöker påverka den politiskt?

 – Det har inte alltid varit så enkelt. Efter apartheid då vi fick demokrati i Sydafrika sågs processföring mot staten som något opatriotiskt, då många hävdade att demokrati var något alla kämpat för och något att vara stolt över. Men efter några år var det allt fler som vittnade om de politiska och ekonomiska kriserna i landet, och att demokrati inte per definition gjorde att fattigdomen upphörde.

Det fanns alltså ett behov av organisationer som er som använde juridiken för att uppfylla det konstitutionen anger och lovar?

– Ja, precis. Det var också då vi som organisation utökade vårt arbete till att handla om sociala rättigheter, särskilt rätten till vård och utbildning. Men kom ihåg att processföring inte är vårt första alternativ, utan vi är med och diskuterar och utbildar statliga myndigheter.

Det finns många som anser att dessa frågor inte bör juridifieras utan ska skötas av politiker att bestämma kring. Hur ser du på det? 

– Konstitutionen i Sydafrika ger oss stora rättsliga möjligheter som jurister att påverka samhällsutvecklingen. Det utrymmet har skapats eftersom det finns en inneboende maktdelning i vårt system som går ut på att politiker inte alltid tagit sitt ansvar. I Europa är många politiker i koalition och förhandlar fram reformer. I Sydafrika har vi under en lång tid haft ett parti i ANC som styrt landet, detta kan leda till maktmissbruk och uteblivna sociala och ekonomiska reformer. Där försöker vi göra skillnad. Vi ser mänskliga rättigheter som ett politiskt vapen. Juridiken ger oss ett stort utrymme här.