Folkets jurister med fokus på hbtq-personer

Rörelsejuristen, Silas Aliki                                   Foto: Carla Orrego Veliz

Under sommarens Akademi behandlas flera rättsområden utifrån ett rörelsejuridiskt perspektiv. En byrå vars jurister fyller ett sådant viktigt behov är Folkets juristbyrå som har fokus på hbtq-personer, och är inbjudna att föreläsa på årets Akademi. Silas Aliki, en av byråns grundare tog sin jur. kand. examen vid Stockholms Universitet år 2016. Under sin studietid arbetade Silas med juridisk rådgivning i flera olika sammanhang, och är även sedan en tid aktiv i det rörelsejuridiska arbetet i Stockholm, som syftar till att utveckla metoder för hur jurister kan stötta sociala rörelser i deras politiska förändringsarbete. 

Hur skulle du beskriva ert arbete med rörelsejuridiken?

Folkets Juristbyrå hade inte funnits utan rörelsejuridiken, vår verksamhet bygger på tankarna som förts fram där. Just nu arbetar vi, även om vi såklart företräder alla som begär oss, framförallt med den juridik som berör hbtq-personer. Det innebär bl.a. att företräda asylsökande, arbeta som målsägandebiträden och som ombud för tvångsomhändertagna. Vi gör det i nära samarbete med hbtq-rörelsen, och ger ofta gratis rådgivning till vårt community i frågor som berör oss. Vi föreläser även för advokatbyråer, myndigheter och aktivister om hbtq-personers särskilda rättsliga situation, samt är med i Transgender Europes juridiska nätverk för hbtq-jurister i Europa. I framtiden hoppas vi kunna bredda vår verksamhet och rekrytera jurister med rötterna i andra sociala rörelser. Det behövs.

Vad är det för människor ni möter och vilket behov finns det hos dessa grupper?

Tillgång till rättsväsendet är ofta en klassfråga, och för oss är det tydligt att de senaste decenniernas åtstramningspolitik försätter människor i väldigt komplicerade rättsliga situationer. Bristen på hbtq-kompetens hos myndigheter, polisen och domstolarna leder ibland till felaktiga beslut och domslut som får stora konsekvenser, framförallt för transpersoner. Vi ser ett behov av jurister som inte bara kan den formella juridiken, utan också kan se hur ras, kön, sexualitet och funktionalitet påverkar handläggningen av ärenden på alla nivåer, och som kan processa därefter samt bemöta klienterna på ett bra sätt. Behovet kommer bara att öka, eftersom allt mer politiska beslut flyttas över till domstolarna. Dessutom behöver jurister dela med sig av sin kunskap till både sociala rörelser och enskilda, för att människor ska ha en chans att ta tillvara sina lagstadgade rättigheter. Det försöker vi göra så mycket som möjligt.

Vilka för- och nackdelar upplever ni med att använda juridiken i er organisering? 

Eftersom samhället blir allt mer reglerat är det förstås viktigt att sociala rörelser har tillgång till juridisk kompetens. Där stöttar vi så mycket vi kan. Men rättsprocesser är inte alltid den bästa vägen för att åstadkomma samhällsförändring. Ibland leder de till att strukturella problem hanteras som om det rörde sig om enstaka omoraliska individer. Vad gäller hatbrott till exempel, så upphör ju inte problemet med t.ex. rasistiska och homo- och transfoba hatbrott för att enskilda förövare straffas, även om det är viktigt att anmäla för statistiken. Där behövs ett politiskt påverkansarbete som synliggör politikers och medias roll i att upprätthålla rasistiska och sexistiska strukturer. Men ibland, som till exempel i fråga om avskaffandet av tvångssteriliseringarna av transpersoner, drog ju den politiska processen ut på tiden i så pass många år att transrörelsen helt enkelt var tvungna att stämma staten. Vilken strategi som ska användas är ett beslut som måste fattas i varje enskilt fall.

Vi ser fram emot att bredda och fördjupa dessa samtal med Folkets juristbyrå och deltagarna under årets akademi som du kan ansöka till här: http://rorelsejuridik.se/ansokan-2018/

Vill du veta mer om Folkets juristbyrå besök deras hemsida: https://www.folketsjuristbyra.se/