Då vi har ett antal platser kvar till årets Akademi för Rörelsejurister förlänger vi fristen för ansökan! Sista ansökningsdag är nu 15 maj, så gå in på Ansökan 2022 och skicka in din ansökan till rorelsejurister@arenagruppen.se. Vi kommer återkoppla till er som redan skickat in er ansökan snart.
Akademin för Rörelsejurister kommer att hållas utanför Stockholm den 22–26 augusti 2022, och arrangörerna bekostar resa, mat och uppehälle för dem som blir antagna till akademin. När du anmäler dig till akademin behöver du veta att du har möjlighet att delta alla dagar. Grundkravet för antagna är att de ska ställa upp på Akademin för Rörelsejuristers värderingar om värdet av att mobilisera för utsatta grupper och ge dem tillgång till juridiska verktyg.
Nu är ansökan till Akademin för Rörelsejurister 2022 öppen! Sista ansökningsdag är 30 april och vi kommer att genomföra intervjuer löpande, så gå in på Ansökan 2022 och skicka in din ansökan till rorelsejurister@arenagruppen.se.
Akademin för Rörelsejurister kommer att hållas utanför Stockholm den 22–26 augusti 2022, och arrangörerna bekostar resa, mat och uppehälle för dem som blir antagna till akademin. När du anmäler dig till akademin behöver du veta att du har möjlighet att delta alla dagar. Grundkravet för antagna är att de ska ställa upp på Akademin för Rörelsejuristers värderingar om värdet av att mobilisera för utsatta grupper och ge dem tillgång till juridiska verktyg.
Under augusti 2020 kommer jurister och juriststudenter från hela landet att träffas i Stockholm för att diskutera och utbildas i rörelsejuridiken. Deltagarna kommer få uppleva en intensiv vecka med föreläsningar, seminarier med mera, där de kommer fördjupa sina kunskaper inom en rad olika rättsområden tillsammans med inbjudna experter och praktiker. Under de kommande veckorna kommer vi presentera några av de deltagare som kommer vara med under Akademin för Rörelsejurister 2020. Här kommer den andra deltagarpresentationen av Binita Kharel.
– Varför sökte du till Akademin för Rörelsejurister?
Binita Kharel, jurist.
Efter att jag tog juristexamen i november 2019 upplevde jag att jag höll på att tappa mitt engagemang och driv. Jag sökte därför till årets akademi för att få inspiration och idéer för att kunna använda min examen till att bidra.
– Vad är dina erfarenheter från studierna på juristprogrammet?
Jag började juristprogrammet med en förhoppning om att utbildningen skulle ge mig verktyg för att kunna förändra och tillvarata mina och andras rättigheter. Under utbildningen upplevde jag däremot ett stort fokus på individuell prestation och karriär snarare än att se sig själv och sin roll som en funktion i samhället som ska vara till nytta för samtliga medborgare.
– Vad är dina förväntningar inför akademin och vilka rättsområden är du särskilt intresserad av?
Jag ser fram emot att lyssna och ta in andra juristers och studenters erfarenheter och kunskap, att fylla på med inspiration och bolla idéer. Jag skrev uppsats inom finansmarknadsrätt och har en ambition om att fortsätta sökandet och öka kunskapen om bank- och finansväsendet för att kunna tillgängliggöra och kritiskt granska. Samtidigt känns det meningsfullt att komma ner från abstraktionerna och få mera praktisk kunskap om samhället. Något som jag särskilt vill lära mig är frågor som rör välfärd och hur man går tillväga och orienterar sig i dagens myndighetslandskap vad gäller arbetslöshetsersättning, sjukersättning med mera.
Under augusti 2020 kommer jurister och juriststudenter från hela landet att träffas i Stockholm för att diskutera och utbildas i rörelsejuridiken. Deltagarna kommer få uppleva en intensiv vecka med föreläsningar, seminarier med mera, där de kommer fördjupa sina kunskaper inom en rad olika rättsområden tillsammans med inbjudna experter och praktiker. Under de kommande veckorna kommer vi presentera några av de deltagare som kommer vara med under Akademin för Rörelsejurister 2020. Här kommer den andra deltagarpresentationen av Jaafer Al-sudani.
– Varför sökte du till Akademin för Rörelsejurister?
Jafeer Al-sudani.
Jag sökte till akademin därför att jag ser rörelsejuridiken som en skyldighet för oss jurister – att hjälpa, stödja samt sträva efter rättvisa för de utsatta och att tala om enskildas rättigheter. Jag ser stora klyftor i samhället idag och att enskilda saknar kunskap om sina egna rättigheter. Därmed ser jag behovet av aktiva jurister som kan jobba med att bekämpa orättvisor med juridiken i bagaget. Jag ser att politiken idag inte är populär hos de utsatta grupperna, därför måste det ersättas med aktiva jurister för att synliggöra och uppmärksamma samt arbeta med rättvisefrågor för att kämpa för de utsatta i samhället.
– Vad är dina erfarenheter från studierna på juristprogrammet?
Jag valde att bli jurist för att få kunskap och verktyg för att uttrycka mina åsikter och specifikt om orättvisor som växer dagligen. Men tyvärr så lär man sig att bli av med sina åsikter. Detta måste reformeras för att kunna bygga aktiva jurister.
Jag tycker inte att jag har erhållit tillräckliga kunskaper från utbildningen och jag syftar då på brister vad gäller kunskaper om samhället och mänskliga förhållanden som påverkar de utsatta medborgarna. Även kunskap om att driva kampen mot orättvisor i samhället.
– Vad är dina förväntningar inför akademin och vilka rättsområden är du särskilt intresserad av?
Jag har lärt mig att grunden i samhällets rättssäkerhet är att upplysa medborgare om sina rättigheter, skyldigheter och handlingsplan. Mina förväntningar är att få redskap/verktyg för att organisera mig och vara aktiv med att bekämpa de vardagliga orättvisorna med juridiken i bagaget. Områden jag brinner för är mänskliga rättigheter, förvaltningsrätt, beskattningsrätt, migrationsrätt och socialförsäkringen.
Under augusti 2020 kommer jurister och juriststudenter från hela landet att träffas i Stockholm för att diskutera och utbildas i rörelsejuridiken. Deltagarna kommer få uppleva en intensiv vecka med föreläsningar, seminarier med mera, där de kommer fördjupa sina kunskaper inom en rad olika rättsområden tillsammans med inbjudna experter och praktiker. Under de kommande veckorna kommer vi presentera några av de deltagare som kommer vara med under Akademin för Rörelsejurister 2020. Först ut är Mimmi Fekade, juriststudent från Stockholms universitet.
– Varför sökte du till Akademin för Rörelsejurister?
Mimmi Fekade, juriststudent från Stockholms universitet.
Jag söker mig till akademin för rörelsejurister för att jag vill lära mig mer om hur jag kan använda juridiken på ett samhällsförbättrande sätt. Jag vill använda juridiken på ett sätt som stärker rättigheter för de som är särskilt utsatta i samhället och jag tror att akademin för rörelsejurister är den perfekta platsen för mig att utvecklas. Jag delar det synsätt som rörelsejuridiken har på juridikens roll i samhället. Juridiken verkar inte isolerat, utan i ett sammanhang där det förekommer sociala orättvisor och andra samhällsproblem. För en jurist är det därför viktigt att ha insikt i hur juridiken förhåller sig till strukturer och maktförhållanden i samhället. Jag tror att akademin för rörelsejurister kommer att ge mig de verktyg jag behöver för att kunna använda juridiken för att kämpa emot strukturella problem i samhället.
– Vad är dina erfarenheter från studierna på juristprogrammet?
Jag upplever att juristprogrammet har gett väldigt litet utrymme för att kritiskt diskutera juridiken utifrån verkliga förhållanden i samhället. Juristens roll, så som jag har lärt mig under juristprogrammet, är att tillämpa de neutralt utformade regler och lagar som finns. Det som inte diskuteras alls under programmet är vilken problematik som kan uppstå när neutralt formulerade lagar och regler ska tillämpas i ett samhälle med växande klassklyftor, rasism, sociala orättvisor m.m. På det sättet tycker jag att juristprogrammet är bristfälligt. Samtidigt är det också i detta sammanhang rörelsejuristen fyller en viktig funktion eftersom denne har förståelse för juridikens samspel med andra förhållanden i samhället. Det vore önskvärt om det perspektivet också inkluderades i juristprogrammet då det är viktigt att framtidens jurister inte blundar för de ekonomiska och sociala strukturerna i samhället som påverkar juridiken.
– Vad är dina förväntningar inför akademin och vilka rättsområden är du särskilt intresserad av?
Jag förväntar mig att få lyssna på många intressanta föreläsare och ha många givande diskussioner under akademin. Jag ser fram emot att få träffa likasinnade jurister och juriststudenter för att utbyta idéer och utvidga mitt nätverk. Efter akademin tror jag att jag kommer vara så inspirerad till att engagera mig ytterligare som rörelsejurist.
De rättsområden jag särskilt är intresserad av är brottmål och särskilt straffprocessuella tvångsmedel. Jag är också intresserad av migrationsrätt. Mitt största intresse är dock mänskliga rättigheter och jag skulle säga att jag har ett ”mänskliga rättigheter-perspektiv” på de flesta andra områden inom juridiken.
Funderar du på att söka till Akademin för Rörelsejurister?
Under augusti 2019 träffades jurister och juriststudenter från hela landet i Stockholm för att diskutera och utbildas i rörelsejuridiken. Under fyra intensiva dagar med föreläsningar, seminarium och aktivt deltagande kunde deltagarna fördjupa sina kunskaper inom en rad olika rättsområden tillsammans med inbjudna experter och praktiker.
Då Akademin har som förutsättning att påverka den svenska juristrollen, ser vi det som en viktig uppgift att utbilda morgondagens rörelsejurister. De flesta av akademins deltagare är redan socialt engagerade och använder juridiken för att stötta människor i behov. Vi vill därför uppmärksamma några av förra årets deltagare som gör ett viktigt arbete i samhället och förhoppningsvis inspirera dig att söka till Akademin! Först ut är Thomasine Olena, juriststudent från Lunds universitet.
Hur engagerar du dig som rörelsejurist idag?
Thomasine Olena, juriststudent från Umeås universitet
Jag och några juriststudenter i Umeå håller just nu på att planera för en föreläsningsserie i juridisk folkbildning. Tanken är att vi ska hålla föreläsningar och workshops i olika rättsområden som är en stor del av mångas vardag, exempelvis hyresrätt, arbetsrätt och olika typer av förvaltningsrätt. Vår motivation grundas i att juridisk kunskap många gånger behövs för att omsätta sin rätt på papper till verklighet, och att det därför är mycket problematiskt att tillgången till denna kunskap är snedfördelad i samhället.
Varför sökte du dig till akademin?
Anledningen till att jag sökte till juristprogrammet var tanken av att använda juridiken som ett redskap för att åstadkomma rättvisa och förändring. Men under studierna märktes snart att utbildningen inte lämnar så stort utrymme för att diskutera eller undersöka de etiska och ideologiska aspekterna av juridik, något som för mig var en kärnfråga. Därför blev jag enormt glad när jag läste om akademin. Det kändes som ett underbart forum för att få lära sig om och diskutera denna typ av perspektiv på rätten samt lära känna och lära av andra deltagare med samma intresse. Den känslan bekräftades, minst sagt, väl på plats!
Hur ser du på din framtida roll som jurist?
Min förhoppning är att jag under hela utbildningen och framtid som jurist ska hålla fast vid min rörelsejuridiska övertygelse, att arbeta och diskutera rätten utifrån en övertygelse av hur saker bör vara. Att inte falla för att acceptera status quo och bara betrakta mig som en rättstillämpare.
Akademin för Rörelsejurister kommer att
hållas utanför Stockholm den 24–28 augusti 2020, och arrangörerna bekostar
resa, mat och uppehälle för dem som blir antagna till akademin. När du anmäler
dig till akademin behöver du veta att du har möjlighet att delta alla dagar.
Grundkravet för antagna är att de ska ställa upp på Akademin för
Rörelsejuristers värderingar om värdet av att mobilisera för utsatta grupper
och ge dem tillgång till juridiska verktyg.
Arrangörerna följer utvecklingen kring covid-19 och folkhälsomyndighetens rekommendationer. På grund av det oklara läget i framtiden arrangeras Akademin med förhoppningen att situationen har vänt till det bättre mot slutet av sommaren. Förebyggande åtgärder vidtas i den mån det behövs samt krävs med hänsyn till risk för smittspridning.
Veckans tredje temadag, ”Civilsamhället, behov och utmaningar”, är nu avklarad! Utgångspunkten för dagen har varit just civilsamhällets behov och hur rörelsejuristen kan bidra i kampen för social rättvisa. Under dagen har vi bland annat fått besök av socionomen Pia Kjellblom, lektor i välfärdsrätt, som har pratat om den sociala och ekonomiska rättighetsrådgivningen som verksamheten SER bedriver. Temadagen fortsatte sedan med ett samtal mellan deltagarna och Ola Linder från Independent Living Institute om lagen som verktyg för funktionsrättsrörelsen. Innan det var dags för lunch fick vi sedan besök av kvinnojouren Fempowerment som berättade om sin verksamhet och mäns våld mot kvinnor.
Därefter blev det dags för ett pass om ras-/etnisk profilering som hölls av kriminologen Leandro Schclarek Mulinari från Stockholms Universitet. Det gav upphov till intressanta diskussioner om vad rörelsejuristen kan göra i kampen mot rasism samhället. Dagen avslutades sedan med diskussioner i storgrupp där samtliga deltagare fick dela med sig av sina erfarenheter som aktivister och jurister – vilka behov som finns och hur man kan organisera sig själv men även andra.
Akademins andra temadag, ”Juridiken som verktyg för ansvarsutkrävande”, är nu avklarad! Intressanta föreläsningar har hållits och stora mängder kaffe har druckits. Dagen inleddes med ett besök från Amnesty där Johanna Westeson pratade om utsatta EU-migranter och mänskliga rättigheter – särskilt rätten till bostad. Därefter presenterade Johan Nordkvist Juridikfrontens verksamhet och hur de arbetar konkret med att motverka högerextremt hat på nätet.
Efter en stabil lunch fick vi besök av Charlotta Lagnander som berättade om hur det är att arbeta som offentligt biträde i asylprocesser samt de problem som uppstår för HBTQI-personer i relation till trovärdighetsfrågor. Johan Pelling från Hyresgästföreningen berättade sedan om rörelsejuridikens roll i hyresgäströrelsen, och slutligen John Stauffer från Civil Rights Defenders som pratade om strategisk processföring som verktyg för samhällsförändring. Dagen avslutades därefter med en sedvanlig reflektionsrunda! Glöm inte att tune in imorgon när vi kör vidare med workshops där vi diskuterar hur vi kan organisera oss och ta rörelsejuridiken vidare!
Idag inleddes veckans första temadag, ”Rörelsejuridik – vad, för vem och hur”, med gruppdiskussioner där deltagarna fick möjlighet att diskutera vad rörelsejuridik innebär för dem, samt de tio rörelsejuridiska principerna från rapporten Rörelsejurister (2015). Det resulterade i intressanta och givande samtal där deltagarna fick möjlighet att lära sig av varandra. Diskussionerna tog sedan vid under doktoranden Maria Näävs pass om juridiken och juristrollen ur ett maktperspektiv, där deltagarna fick lära sig om juridikens dubbelhet samt nödvändigheten i att en rörelsejurist kan förhålla sig pragmatisk inför den maktutövning, men även frigörande potential, som juridiken innefattar. Senare under förmiddagen fick vi besök av Katrin Lainpelto, docent i processrätt, som bland annat presenterade sin forskning där man kunde se att unga nyanlända döms för brott på vagare grunder än svenska ungdomar. Deltagarna fick även möjlighet att diskutera hur man kan forska rörelsejuridiskt och hur det förhåller sig till kraven på objektivitet.
Efter att deltagarna fick i sig lunch fortsatte föreläsningar då vi fick besök av Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för Rättvisa som berättade om deras verksamhet och hur de arbetar med juridisk aktivism. Eftermiddagen rundades sedan av med en föreläsning där Carina Lindberg, förbundsjurist från SEKO, pratade om den svenska arbetsmarknadsmodellen och juristens roll inom fackföreningsrörelsen.
Kvällen avslutades med att vi fick besök av advokat Tomas Fridh som om advokatens roll i rörelsen!
