Akademin för Rörelsejurister

Idag har Akademin för Rörelsejurister äntligen dragit igång! En grupp på totalt 20 rörelsejurister samlades på Stockholms Centralstation för avfärd till kursgården under eftermiddagen. Deltagarna är glada, lite trötta och väldigt förväntansfulla inför vad veckan har att erbjuda. Medarrangörerna har fått möjlighet att presentera sina verksamheter och vi bjöds även på en väldigt fin solnedgång! Efter att solen gick ned har deltagarna lärt känna varandra genom ett antal omgångar Maffia – friends and enemies were made.

Imorgon börjar de första föreläsningarna och seminarierna där deltagarna får möjlighet att diskutera kritiska rättsperspektiv, hur man kan använda juridiken som verktyg för att främja individers fri- och rättigheter, med mera.

• 

• 

Snart drar Akademin för Rörelsejurister igång

Nu är det bara ett par dagar kvar innan årets upplaga av Akademin för Rörelsejurister drar igång. Schemat är fullspäckat med föreläsningar, diskussionsseminarier och workshops. Under veckan kommer vi samtala med advokater, forskare och aktivister om legalstrategier, funktionshinderrörelsen, ras-/etnisk profilering, mäns våld mot kvinnor och mycket mera. Årets deltagare är en blandad grupp av juridikstudenter och nyexaminerade jurister från hela landet och vi ser mycket fram emot att få träffa alla på måndag!

Är du inte med på Akademin men vill följa aktiviteterna? Misströsta ej! Under veckan kommer vi hålla hemsidan uppdaterad med dagliga blogginlägg där vi sammanfattar dagens samtal och diskussioner. Håll även utkik på vår Facebooksida och Instagram där vi lägger upp bilder och intervjuer med föreläsare och deltagare. Ni hittar oss på hashtaggen #Rörelsejuridik!

Ses snart!

//Rami och Miran

Rörelsejuridiken som motstånd

Välkommen på lansering av rapporten ”Rörelsejuridiken som motstånd” i Göteborg!

Samhälle, juridik och politik – hur hänger det ihop? Hur utvecklas den repressiva politiken i världen och Sverige? Vilken roll kan rörelsejuristen spela för att motverka den? Om bland annat det handlar juristerna Rami Al-Khamisi och Miran Kakaees nya rapport Rörelsejuridiken som motstånd, som dessutom beskriver vad rörelsejuridik är, för vem den finns till och hur den kan bedrivas. Lyssna till rapportförfattarna, forskare och aktivister när de diskuterar juridiken som verktyg för att bekämpa sociala orättvisor.

Medverkar gör:

Nina Pirooz, juridikstudent och ordförande för Terrafem.

Kristina Hultegård, doktorand på juridiska institutionen på Göteborgs Universitet.

Maimuna Abdullahi, socionom som jobbar med folkbildning och social mobilisering. Arbetat med frågor som rör rättssäkerhet och lika rättigheter med fokus på afrofobi och islamofobi.

Rami Al-Khamisi, jurist och rektor för Akademin för rörelsejurister. Rami har tidigare arbetat med mänskliga rättigheter och juridisk och politisk folkbildning.

Miran Kakee, juridikstudent på Handelsskolan vid Göteborgs universitet. Miran har främst arbetat med juridisk folkbildning och opinionsbildning och inom olika rådgivningsverksamheter.

Datum och tid: 21 maj kl. 18.00-19.30
Plats: Meddelas senare (i Göteborg)

Obligatorisk anmälan: https://www.simplesignup.se/event/152218

Klicka gärna att du kommer i facebookevenemanget:
https://www.facebook.com/events/720799554984808/

Funderar du på att söka till Akademin för Rörelsejurister?

Vi fortsätter med nästa person, Aylin Bahmanyar, som berättar om synen på juristrollen och varför hon sökte sig till Akademin! Låt dig inspireras och sök!

Hur engagerar du dig som rörelsejurist idag?

Jag startade en lokal verksamhet av Terrafem i Skåne, och är nu ordförande för den verksamheten. Vi är fortfarande i ”startfasen” men det går sakta men säkert framåt – vi har jourutbildningar som kommer att hållas i Malmö under maj-månad! Utöver det är jag också aktiv i RFSL Newcomers Malmö, där jag tillsammans med en underbar kollega erbjuder juridisk rådgivning för HBTQI+ asylsökande.

Varför sökte du dig till akademin?

Jag fick höra från ganska många vänner och bekanta som hade deltagit år 2017 att det hade varit väldigt bra och givande, och tänkte att det skulle vara en värdefull erfarenhet – jag blev verkligen inte besviken, det var otroligt lukrativt på alla sätt och vis.

Hur ser du på din framtida roll som jurist?

Jag har genom Akademin för Rörelsejurister skapat mig ett nätverk med likasinnade kamrater som kommer att hjälpa mig att inte tappa fokus på min aktivism i min framtida roll som jurist. Lagen får ett helt annat värde i våra yrken om vi använder den som verktyg i vår vardagliga kamp mot orättvisor.

Funderar du på att söka till Akademin för Rörelsejurister?

Under augusti 2018 träffades jurister och juriststudenter från hela landet i Stockholm för att diskutera och utbildas i rörelsejuridiken. Under fyra intensiva dagar med föreläsningar, seminarium och aktivt deltagande kunde deltagarna fördjupa sina kunskaper inom en rad olika rättsområden tillsammans med inbjudna experter och praktiker.

Då Akademin har som förutsättning att påverka den svenska juristrollen, ser vi det som en viktig uppgift att utbilda morgondagens rörelsejurister. De flesta av akademins deltagare är redan socialt engagerade och använder juridiken för att stötta människor i behov. Vi vill därför uppmärksamma några av förra årets deltagare som gör ett viktigt arbete i samhället och förhoppningsvis inspirera dig att söka till Akademin! Först ut är Deria Rumina Yenidogan, juriststudent från Lunds universitet.

Hur engagerar du dig som rörelsejurist idag?

Just nu är jag med och arbetar i ett projekt som går ut på att tillgängliggöra juridik för personer som har sökt och blivit nekade skydd i Sverige och för de aktivister som på olika sätt stöttar dessa personer. Vi som arbetar med detta projekt försöker också ständigt kritisera nuvarande ordning för att visa på att det inte behöver vara såhär. Lagen är normaliserande, och därför är det viktigt att peka på det absurda i vissa institutioner som t.ex. förvar, för att kunna väcka motstånd.

Varför sökte du dig till akademin?

Under mitt uppehåll från juristprogrammet hade jag riktigt svårt att motivera mig själv att gå tillbaka. Allt kändes som skit och det kändes som att jag bara skulle bidra till mer skit genom att gå klart utbildningen för att sedan arbeta som jurist. Jag behövde få se att det fanns andra vägar och andra sätt att argumentera på inom den ”juridiska sfären”.

Hur ser du på din framtida roll som jurist?

Jag vill förbli en idealist och aldrig glömma var jag kommer ifrån och vem jag arbetar för. Jag vill göra allt jag kan för att inte upprätthålla unkna system och alltid jobba för de människor som får lida av systemet. Jag vill aldrig acceptera att saker bara är som de är.

Akademin för Rörelsejurister kommer att hållas utanför Stockholm den 26–30 augusti 2019, och arrangörerna bekostar resa, mat och uppehälle för dem som blir antagna till akademin. När du anmäler dig till akademin behöver du veta att du har möjlighet att delta alla dagar. Grundkravet för antagna är att de ska ställa upp på Akademin för Rörelsejuristers värderingar om värdet av att mobilisera för utsatta grupper och ge dem tillgång till juridiska verktyg. 

Sista ansökningsdag är 25 april och vi kommer att genomföra intervjuer löpande, så gå in på Ansökan 2019 och skicka in din ansökan till rorelsejurister@arenagruppen.se.

Hösten 2015 efter några års studier på juristprogrammet skrevs rapporten om Rörelsejurister. Nu snart tre år sedan, 2018 anordnas den andra upplagan av Akademin för rörelsejurister. Samtalen har varit många, likaså de initiativ som tagits i landet samband med att rapporten släpptes. De politiska och nationalistiska krafterna som växer i vårt land har fått många att inse att rasism och social exkludering, behöver bekämpas både rättsligt och framförallt politiskt genom en folklig organisering. Behovet av att organisera sig som rörelsejurist växer, även intresset av att förstå rörelsejuridiken djupare och göra det tillsammans med andra som brinner för social rättvisa.

Deltagarna är personer som delar akademins värderingar av att organisera sig med och för underprivilegierade grupper i samhället. Det är vår grund som vi behöver bygga vidare på tillsammans och med andra som tyvärr inte kan vara med oss under denna vecka.

Det är också syftet med Akademin när vi samlas och sätter igång våra samtal med några av Sveriges främsta föreläsare, jurister och organisationer. Gemensamt vill vi lyfta fram viktiga relevanta rättspolitiska och juridiska frågor för att förstå vår roll och ansvar som rörelsejurister.

Rami Al-khamisi

Rektor för Akademin för Rörelsejurister 2018

Rasismen och högerextremismen växer runt om i Europa. Samtidigt som hatbrotten mot minoriteter ökar och blir våldsammare. På nätet uppviglas det till hat och hot olika grupper. Vi träffar Robin Enander från Juridikfronten, organisationen som använder juridiken för att motverka nationalistiska brott på nätet, såväl som på gator och torg. Juridikfronten är också inbjudna talare under Akademin för Rörelsejurister.

Varför startades Juridikfronten, och vilka var de brister ni identifierade i rättssystemet som fick er att agera?

– Juridikfronten bildades 2011 av bland annat socionomen Martin Tunström som en reaktion på växande högerextrem brottslighet på nätet. Tunström hade själv några år dessförinnan utsatts för förtal av ledande Sverigedemokrater, förtal som han med framgång gendrivit i domstol. När Juridikfronten bildades skiftades det primära fokuset från ärekränkningsbrott till brott mot allmän ordning, framförallt hets mot folkgrupp. Vi noterade att rättsväsendet på egen hand inte uppmärksammade och utredde den stora mängd sådana brott som begås av bland annat nazister på både internet och i ”köttvärlden”. Syftet med föreningen är alltså att se till att den svenska lagstiftningen tillämpas effektivt för att motverka brottslig rashets från företrädare för nationalistiska rörelser. Vi såg också ett behov av att folkbilda om juridiken kring hets mot folkgrupp, för att fler ska veta var gränsen för yttrandefriheten går och vad man kan göra om man blir vittne till sådan brottslighet.

Hur arbetar ni som rörelsejurister, och med vilka verktyg? Finns det konkret fall ni arbetat med på sistone? 

– Det dagliga ideella arbetet är tämligen oglamoröst. Det består främst i att gå igenom stora mängder material som sprids av nationalistiska och nazistiska rörelser och göra kvalificerade juridiska bedömningar av innehållet. När ett misstänkt brott identifieras anmäler vi till behörig myndighet, alltså vanligtvis Polisen eller Justitiekanslern. Våra anmälningar kan liknas vid mindre förundersökningar. Vi vet av erfarenhet att framförallt Polisen kan ha svårigheter att utreda om de inte förses med nödvändig dokumentation och välgrundad rättslig argumentation. Vi anmäler endast sådant där det finns starka skäl att förmoda att gärningen är straffbar. Vi har på senare tid också börjat företräda enskilda som drabbats av nazistisk brottslighet. Under våren har vi företrätt Willy Silberstein i ett mål rörande förtal och konfiskation enligt tryckfrihetsförordningen. Silberstein var en av många judar och mediepersonligheter som av Nordiska motståndsrörelsen hängdes ut som ”förbrytare” på plakat under demonstrationen i Göteborg förra året. Vi bistår för närvarande också journalisten Jan Scherman som blev utsatt för ett misstänkt brott med hatbrottsmotiv under Almedalsveckan förra året.

Hur tror du behovet av juridisk aktivism kommer att utvecklas i Sverige framöver för att bekämpa rasismen?  

– Det mest önskvärda vore att vår verksamhet inte behövdes, alltså att rättsväsendet var kapabelt att ta det ansvar vi tar i dag. Det är inte acceptabelt att lagstiftningens effektivitet ska vara beroende av ideella aktörer. Tills dess behövs såklart fler samhällsengagerade jurister och juridiska aktivister som ser till att den lagstiftning som ska skydda samhället mot rasistisk förföljelse och rasistiskt motiverad brottslighet tillämpas effektivt.

Läs mer om juridikfrontens arbete på: https://www.juridikfronten.org/

Independent Living Institute är en ideell organisation som arbetar aktivt för att förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Inom denna organisation pågår ett antal olika projekt. Akademin intervjuar Maria Schöler som är inbjuden talare under  temat ”Lagen som verktyg för funktionshinderrörelsen”.

Hur skulle ni beskriva ert arbete med rörelsejuridiken?

Huvudsyftet med projektet ”Lagen som verktyg” är att motverka diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Detta gör vi genom att sprida information kring de olika diskrimineringsformerna, framförallt om diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Vi erbjuder utbildningar och workshops samt anordnar konferenser med mera. Diskrimineringsformen ”bristande tillgänglighet” tillkom år 2015 och, i och med att bestämmelsen endast åberopats vid ett fåtal tillfällen, är det inte klart hur lagen skall tolkas. För att det skall bli klarare vilket skydd diskrimineringslagen ger i praktiken måste det således drivas fall på området. Vi har en särskilt tjänst, Anmälningstjänsten, där den som anser sig ha blivit diskriminerad kan anmäla händelsen och ger oss möjlighet att utreda ärendet.

Vår processhandbok, ”Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg”, utgör en viktig komponent i det kunskapshöjande arbetet inom detta område. I denna har vi bland annat redogjort för hur diskriminering av personer med funktionsnedsättning kan komma till uttryck samt hur den drabbade kan gå till väga för att få upprättelse i sådana ärenden. Vi har även en rådgivningstjänst till vilken man kan ringa/skriva om man vill diskutera ett särskilt fall.

Vad är det för människor ni möter och vilka behov finns hos dessa grupper?

I vår verksamhet möter vi personer med funktionsnedsättning som diskriminerats och behöver råd (information) om hur de gå till väga för att få upprättelse. I arbetet med att motverka strukturell diskriminering genom kompetenshöjande insatser på området är vi även i kontakt med funktionshinderorganisationer och andra människorättsorganisationer, jurister och juriststuderande och beslutsfattare.

Vilka rättsliga framgångar tror ni behövs för funktionshinderrörelsen i Sverige och vilka är utmaningarna idag.

Ett antal olika alternativa åtgärder står till buds för att vardagen för personer med funktionsnedsättning skall förbättras och projektet ”Lagen som verktyg” har valt att till största del fokusera på processföring.  Men, för att vi skall kunna driva strategiska rättsfall och på så sätt bidra till en tydligare rättspraxis som klargör vilka rättigheter personer med funktionsnedsättning besitter, är vi i behov av ärenden. En av de utmaningar som vi står inför är således att få civilsamhället att engagera sig mer i dessa frågor, exempelvis genom att anmäla diskriminering. För att nå rättsliga framgångar måste vi även finna jurister som kan tänka sig att driva dessa fall utan ersättning, eller endast mot en symbolisk summa. Detta är dock inte det lättaste eftersom Sverige – till skillnad från exempelvis USA – saknar en pro bono – kultur.

Information om projektet finns på vår hemsida: https://lagensomverktyg.se/om-oss/

Babak Behdjou, jurist på Barnrättsbyrån är inbjuden talare på årets Akademi för Rörelsejurister. En person som själv har växt upp i utsatta miljöer och sett hur svårt barn och ungdomar kan fara illa och hur viktigt det är att det finns vuxna som ihop med barnen kan hävda deras rätt. Babak har tidigare bland annat arbetat på advokatbyrå, Migrationsverket och varit programledare i podden Klassresan. Akademin träffar rörelsejuristen Babak för att diskutera hans motivation i  det juridiska arbetet för att stärka barns rättigheter i samhället.

– Vad motiverade dig att bli jurist och arbeta med humanjuridik? 

Det finns flera skäl till varför jag valde att bli jurist. Jag växte upp i Järva-området i Stockholm med min storebror och en ensamstående mamma som inte alltid fick livet att gå ihop. Mamma är en iransk regimkritiker och dödshot från den iranska regimen och kontakt med den svenska säkerhetspolisen tillhörde vardagen. Jag fick tidigt uppleva hur svenska myndigheter blundade för de svårigheter vi hade och detta ihop med en utmanande ekonomisk situation skapade lätt stress och oro i familjen. Utöver det såg jag ofta hur familj och vänner i mina uppväxtområden inte kunde hävda sin rätt i vardagen. Den frustration som allt detta ledde till gjorde att jag sökte mig till ett yrke som gav mig möjligheten att stå upp för mig själv och andra utsatta i hopp om att kunna jämna ut de maktobalanser som finns i samhället.

– Hur arbetar du idag som rörelsejurist, och med vilka verktyg? 

Idag arbetar jag som jurist på Barnrättsbyrån på uppdrag av barn och unga i åldrarna 0 till 21 år. De som vänder sig till oss har bekymmer med sina rättigheter och erbjuds därför juridisk och praktisk hjälp, stöd och rådgivning. Då vi inte kan ta emot alla som kontaktar oss så jobbar vi även med påverkansarbete för att förbättra villkoren för en större grupp unga.

– Tror du behovet av rörelsejuridiken kommer att utvecklas i Sverige framöver? 

Absolut! I synnerhet då vi ser hur klassklyftorna snabbt växer och en marginaliserad etnisk underklass växer fram som samhället sedan länge vänt ryggen. En främlingsfientlig retorik och politik gör att vi som rörelsejurister än mer behöver vara på tårna och använda oss av juridiken för att skapa förändring när det politiska modet och viljan att stå upp för de mest utsatta lyser med sin frånvaro.

Vill du veta mer om Barnrättsbyrånsarbete, besök deras hemsida: http://barnrattsbyran.se/